Islänningasagorna

Samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar

Pris
SEK 2960

Specialerbjudande
SEK 2348

Beställning

Sendt til:

Islänningasagorna innehåller nyöversättningar av samtliga släktsagor. Här finner man den mäktiga skådeplatsen som berättar om människor i Norden under medeltiden och deras världsbild. Det är historierna om märkliga kvinnor och män, skalder och fredlösa, stridsmän och skojare som med äran och hedern som rättesnöre tävlar om kärleken och makten.

“Ingen stil kan förefalla enklare, trovärdigare, kyskare – en stil klar som källvatten, en stil utan förrädiskt känslogrums, en stil som tycks visa fram verkligheten i dess mest essentiella form.” - Lars Lönnroth

“Utan överdrift kan man beteckna de isländska släktsagorna som Nordens enda samlade originella insats i världslitteraturen.” - Peter Hallberg

Nyoversættelse af de islandske sagaer er 5,6 kilo litterært guld

Her er totterne med for første gang, alle sammen. Og redaktørens indledning er en forbilledlig sammenfatning af den foreliggende viden om forudsætninger og indhold af »Islands litterære mirakel«. - Thomas Bredsdorff i Politiken

„De islandske sagaene er ryggraden i all nordisk litteratur.“ - Roy Jacobsen

„Dei eldste og mest verdifulle klenodium i den nordiske litteraturens smykkeskrin.“ - Edvard Hoem

„Sagaernes storhed er for mig en af de højeste verdener, jeg har kendt.“ - Karen Blixen

„De islandske sagaer indtager en enestående plads i litteraturen. De indeholder nordboens eget væsen, et aftryk af liv, hvori nordboen den dag i dag genkender sig selv.“ - Johannes V. Jensen

De fyrtio sagor som brukar kallas islänningasagor handlar tillsammans med de fyrtionio tåtarna eller kortsagorna om människor och händelser på Island och i Norden vid vikingatidens höjdpunkt. Berättelserna anses vara bevarade i muntlig form sedan 800- och 900-talet, men sammanställdes senare som självständiga litterära verk av anonyma författare på 1200- och 1300-talen.

Islänningasagorna skildrar några generationer, som utgår från de tidigaste norska landnamsmännen som trotsade världshavet för att upprätta nya boplatser på Island. Dessa landnamsmän och deras efterkommande skapade ett särpräglat samhälle, en fristat utan kung styrd av hövdingar som möttes på Alltinget, världens äldsta kända nationalförsamling, där de stiftade lagar och ingick förlikningar.

Huvudhandlingen i de flesta sagorna utspelar sig under några årtionden omkring år 1000 då norröna män och kvinnor inte endast seglade till Amerika utan också lämnade bakom sig sin tidigare tro och antog kristendomen. De centrala personerna är för det mesta av ädel börd, hövdingar och rika bönder, krigare och diktare. Berättelserna handlar främst om deras fejder om land, social status eller lokal makt men också om kvinnors gunst och kärlek. Konflikter inleds ofta när en man tar hämnd för vad som ser ut som en obetydlig ärekränkning, vilket leder till att en fejd sätts i gång som gradvis växer tills hela distrikt eller familjer är inblandade i blodiga stridigheter.

Det är snarare beskrivningarna av personer än handlingen som gör sagorna levande och relevanta för nutida läsare. Många karaktärer får episka proportioner när de kämpar mot en överväldigande övermakt för att till slut uppnå den största heder genom sin död. Andra är sluga och beräknande eller känslosamma under en hård fasad, storsinta eller falska, men framför allt, alltid djupt mänskliga och psykologiskt trovärdiga. Kvinnorna är sällan inblandade i den fysiska handlingen, men spelar en desto större roll bakom kulisserna genom att uppfordra till fejder eller provocera sina män eller söner till hämnd.

Sagorna är förebilden till de historiska romaner som skrevs många århundraden senare, med sina tolkningar av landnamsmännen och deras efterkommande, deras ursprung, legender och myter. Även om sagornas författare dramatiserar händelser och dialoger och utformar handlingenkonstnärligt är berättelserna realistiska i stilen. De beskriver ofta verkliga, historiska personersom lever sina vardagliga liv tills de dras in i en kedja av händelser där deras personlighet sätts på hårda prov. Sagaförfattarna är mästare i att använda olika perspektiv och att skifta scener på ett sätt som påminner om modern filmteknik. Stilen är nykter och välbalanserad, fylld av ironi och briljanta formuleringar.